Vi använder cookies för att förbättra användarvänligheten på sidan och ge dig den bästa möjliga upplevelsen.
Genom att använda sidan godkänner du att vi använder cookies. Läs mer

Mens och mensvärk

Mens är en naturlig del av kvinnors liv och ett tecken på en normal och frisk kropp.

Men vet du vad som faktiskt händer i kroppen, varför man får mens och varför det gör ont ibland? Här får du mer basfakta om mens och mensvärk och vad man kan göra åt värken. ____________________________________________________

Vad händer i kroppen när man får mens?
Någon gång under puberteten får tjejer sin första ägglossning och två veckor senare kommer den första mensen. De första åren är det vanligt att mensen är oregelbunden, men sedan kommer mensen ungefär en gång i månaden. Menscykeln, dvs. tidsperioden från mensens första dag till nästa mens första dag, är för de flesta 28 dagar. Variationer mellan 21 och 35 dagar förekommer och är helt normala.

Flickor föds med cirka 400 000 ägganlag i äggstockarna. Vid varje menscykel lossnar ett ägg från äggstockarna. Slemhinnan i livmodern förbereder sig för att ta emot ett befruktat ägg genom att bli tjockare och näringsrik. Om ägget inte blivit befruktat med en spermie stöts det ut tillsammans med livmoderslemhinnan. Den blödningen kallas för mens.

En ny ägglossning sker i regel 14 dagar efter mensens första dag. Efter ägglossning producerar äggstockarna progesteron, gulkroppshormon, som bygger upp livmoderslemhinnan. I slutet av veckan innan mens minskar produktionen av könshormonerna östrogen och progesteron. Man kan uppleva s.k. PMS, premenstruella besvär, som humörsvängningar, huvudvärk, kramper, sömnstörningar m.m. En del känner sig svullna i kroppen och brösten spänner och ömmar.

Vid själva mensen avtar östrogen- och progesteronproduktionen och det obefruktade ägget stöts ut. Sammandragningar i livmodern pressar ut blodet och blödningen pågår till dess att en ny slemhinna börjar bildas.

Det är väldigt olika när man får sin första mens. Några kan få det redan i 10-årsåldern och andra kan få det när de är 15 år gamla. I Sverige får de flesta tjejer sin mens vid 11–12 års åldern. Det variererar också hur länge man blöder, det vanligaste är 3–7 dagar. Hur mycket man blöder är också olika och ibland kan det kännas som att man blöder jättemycket. Blödningen innehåller även vävnadsvätska och partiklar från livmoderslemhinnan och mängden blod per menstillfälle är oftast inte mer än knappt en halv deciliter.
___________________________________________________

Mensvärk
En del klarar sig mer eller mindre utan några problem medan andra kan drabbas av en mängd besvär. Den medicinska termen för smärtsam mens är dysmenorré och man pratar om primär och sekundär dysmenorré. Den primära, som kan kopplas till den första mensen, är vanlig hos unga tjejer och kan vara mycket smärtsam. Den sekundära börjar ofta senare i livet, mellan 30 och 45 års ålder och kan orsakas av olika medicinska tillstånd. Där bör man undersöka de underliggande orsakerna men själva smärtan behandlas på samma sätt som den primära menssmärtan.

En undersökning visar att 9 av 10 kvinnor har mensvärk någon gång per år eller oftare (1). Av dem har nästan hälften (47 %) mensvärk varje gång de har mens. Värken sitter vanligtvis i under 2–3 dagar. Vanligast är det med mensvärk bland yngre kvinnor.

Värken, som troligtvis beror på kramp i livmoderns muskler, känns i nedre delen av magen och strålar ut i ljumskarna, korsryggen och lårens insida. Värken sätter ofta in några timmar innan blödningen börjar och kan vara krampartad eller molande. För vissa är smärtan så svår att de inte kan jobba eller gå till skolan. En del kan drabbas av illamående och diarré i samband med mensen.
____________________________________________________ 

Vid frågan vad som är det värsta med mensvärk, anger kvinnorna bl.a.*: 

  • ”Värken gör att man inte fungerar.”
  • ”Smärtan och kraftiga blödningar.”
  • ”När den är som värst orkar jag knappt ta mig ur sängen.”

    * Av de som anger att dom har mensvärk någon gång per år eller oftare. (1)

____________________________________________________

Vad kan man göra för att lindra?
Många undviker träning och fysisk aktivitet när de har mensvärk men krampen i livmoder kan faktiskt släppa något när man rör på sig. Vila och att lägga en värmedyna eller liknande på magen kan också ge viss lindring.

På apotek finns det receptfria värktabletter som lindrar vid mensvärk. Läkemedel som ingår i gruppen NSAID-läkemedel (icke-steroida anti-inflammatoriska) har visat sig ge bra lindring. Det är läkemedel med den verksamma substansen naproxen (t.ex. Pronaxen), ibuprofen (t.ex. Ipren), diklofenak (t.ex. Voltaren) eller acetylsalicylsyra (t.ex. Treo).
____________________________________________________

Receptfria värktabletter
En sammanställning av studier där man jämfört NSAID-läkemedel med placebo (utan verksam substans, s.k. sockerpiller) och med läkemedel som innehåller den verksamma substansen paracetamol (t.ex. Alvedon), visar att NSAID-läkemedel ger signifikant effektivare smärtlindring vid mens än placebo och läkemedel med paracetamol, som saknar den inflammationsdämpande effekten (2). Fråga gärna apotekspersonal om råd när du ska köpa värktabletter.

Pronaxen är ett receptfritt läkemedel som innehåller substansen naproxen som minskar uppkomsten av smärtbildande ämnen, s.k. prostaglandiner, i kroppen. 

För bästa effekt tas Pronaxen så tidigt som möjligt vid mensvärkens början, man bör inte vänta tills man fått riktigt ont.

Läs alltid bipacksedeln innan du tar Pronaxen.
____________________________________________________

Kontakta läkare

  • Vid nytillkomna rikliga mensblödningar.
  • Om receptfria läkemedel inte hjälper mot mensvärk.
  • Om mensen blir mer smärtsamm och/eller förändras på annat sätt.
  • Om mensen uteblir flera gånger.

____________________________________________________

ORDFÖRKLARINGAR

  • Dysmenorré - smärtsamma menstruationer
  • Primär dysmenorré - vanlig hos unga kvinnor och kan kopplas till de första menstruationerna, de kan vara mycket smärtsamma
  • Sekundär dysmenorré - börjar ofta mellan 30 och 45 års ålder och kan orsakas av olika medicinska tillstånd
  • NSAID - icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
  • Placebo - utan verksam substans, s.k. sockerpiller
  • PMS - premenstruella symtom
  • Progesteron - ett kvinnligt könshormon
  • Prostaglandiner - smärtbildande ämnen i kroppen
  • Östrogen - ett kvinnligt könshormon

____________________________________________________

Vill du veta mer?
För ungdomar kan ungdomsmottagningar eller skolsköterskan vara en samtalspartner. Information om ungdomsmottagningar finns på www.fsum.org eller www.ungdomsmottagningen.info. Man kan också vända sig till sin vårdcentral. 

Apotekspersonal kan ge råd om de olika receptfria värktabletterna.

(1) YouGov - Marknadsundersökning om mensvärk, juni 2010, på uppdrag av Orion Pharma.
(2) Marjoribanks J, Proctor M, Farquhar C, Derks RS. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs for dysmenorrhoea (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews. 2010, Jan 20;(1):DC001751.